Finans- och näringsliv

I ett dynamiskt samhälle finns förutsättningar för företagare och entreprenörer att mötas av positiva attityder. Goda villkor för företag och företagare skapar tillväxt och fler jobb, vilket är nödvändigt för att säkra den generella välfärden. Globaliseringen innebär framsteg och förändringar i en allt snabbare takt. Samtidigt innebär detta att konkurrensen hårdnar och att kraven på vårt lokala näringsliv höjs. Vi verkar för att de företag som finns stannar kvar på Åland och att nya ska tillkomma. Vi tar ansvar för traditionella basnäringar så som sjöfarten och primärnäringarna men ser också behov av att stärka Åland med nya basnäringar där turismen, banking och vindkraft kan ses som ett exempel.

Skattebetalarna, och därmed medborgarna och företagen, ska alltid stå i fokus för politiken. Vi ska leverera god service med hänsyn till att finansieringen kommer från ålänningarna och åländska bolag. Vi behöver ha ordning och reda i ekonomin, ständigt effektivera och utveckla. De ekonomiska ramverken och lagstiftningen som styr detta behöver förbättras avsevärt. Liberalerna är beredda att låna till investeringar, särskilt de som sänker driftskostnaderna, men inte beredda att låna till driftskostnader. Vår målsättning är att landskapets budget ska vara i balans senast 2027.

Åland ska präglas av mångfald och en dynamisk ekonomi med kreativa miljöer som lockar till sig människor, idéer och kapital. Vi vill skapa en stark marknadsekonomisk grund och goda samhällsinstitutioner som ger förutsättningar för ett samhälle med välstånd och ett såväl effektivt som hållbart resursutnyttjande. Marknaden fungerar bäst i samhällen som präglas av tillit, hederlighet och ansvarstagande, men också i sådana samhällen måste marknaden regleras genom politiska beslut. Näringspolitiken ska ha ett tydligt småföretagarperspektiv. Lagar och regler ska fokusera på att slå vakt om äganderätt, konkurrens på lika villkor och rättssäkerhet. Det offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar nyföretagande. Det som inte är det offentligas kärnområden bör fasas ut till det privata; fiskodling, fastigheter som inte nyttjas till offentlig verksamhet och vägunderhåll kan ges som exempel.

När ekonomin står stilla eller krymper ger detta allvarliga konsekvenser för människors välfärd, vilket innebär att möjligheterna minskar och sociala orättvisor och arbetslöshet ökar som följd. Vi vill ha en marknad som ger alla möjlighet att förbättra sina livschanser. Vår uppfattning är att det behövs fler bolag som går bättre för att stärka hela det åländska samhället. Ett samhälle där företagandet mår bra har också större möjligheter att dra till sig nya företag.  Landskapsregeringen ska fungera som möjliggörare men behöver låta de privata krafterna bidra i högre utsträckning än idag gällande exempelvis utredningar så som miljökonsekvensbedömningar. Näringspolitik ska inte i första hand handla om bidrag utan att skapa jämlika och förutsägbara förutsättningar.

För att stärka individens möjlighet till ett självständigt liv och för den gemensamma välfärdens skull är det viktigt att sträva mot hög sysselsättning och ge människor möjlighet till optimal självförsörjning. En av samhällets orättvisor är svårigheten för personer med funktionsnedsättning att hitta egen försörjning, och det är viktigt att eliminera hindren på arbetsmarknaden för dessa. Det ska finnas möjligheter att ta sig in i arbetslivet oavsett var du befinner dig i livet. Vi behöver ge de unga förutsättningar att komma in i arbetslivet och samtidigt ta tillvara kompetensen och erfarenheten hos äldre arbetssökande. För att skapa likvärdiga möjligheter över hela Åland är det relevant att se över decentraliseringen av den offentliga sektorn. Det är viktigt att behålla arbetsplatser i glesbygd och skärgård. Man ska kunna leva och bo på hela Åland, möjligheten för landskapsanställda att kunna jobba på distans ska därför bibehållas efter bibehållas och utvecklas.

För att vårt landskap ska vara attraktivt för nytt kapital, företag och högutbildad arbetskraft behöver skatterna vara nationellt och internationellt konkurrenskraftiga. Den skattefinansierade samhällsverksamheten ska planeras långsiktigt och skapa både social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Vi har viss skattebehörighet på Åland som idag inte nyttjas. Det behöver göras en grundlig utredning om hur skatteverktyget inom vårt behörighetsområde kan användas.

Den åländska skattegränsen har på senaste tid kraftigt förvärrat situationen gällande import/export, särskilt för småföretagare. Frågan har visat sig vara svårlöslig men arbetet med att kunna genomföra förenklingar måste vara intensivt. Skattegränsen måste osynliggöras så långt som möjligt.

För ett välmående näringsliv behövs mer arbetskraft. Vi liberaler välkomnar all typ av inflyttning och ser arbetsplatserna, vid sidan av skolan, som den viktigaste motorn för integration. Åland ska vara attraktivt för alla sorters arbetskraft oavsett utbildningsnivå. Dessutom behöver Åland ta sitt globala ansvar gällande flyktingmottagning. Många näringsgrenar saknar idag tillgång till arbetskraft. Det behövs också en modernisering av landskapsförvaltningen som arbetsplats för att locka tillbaka utbildade unga ålänningar men också helt nya ålänningar.

De åländska myndigheterna måste bli färre. Dagens situation är dyr och skapar ineffektivitet. Också för näringslivet är situationen hämmande. Kommunstrukturarbetet behöver fortsätta samtidigt som landskapet behöver verka för att ha färre myndigheter.

Turismen ska erkännas som en basnäring på Åland. Det finns stora möjligheter att vidareutveckla det turistiska möjligheterna på Åland. Det åländska idrottsanläggningarna utgör en god grund för idrottsturism året om. På Åland finns stora kultur- och naturvärden som fler borde får upptäcka och se. Marknadsföringen av Åland behöver fortsatt utvecklas.