Valplattform 2023-2026
Den liberala värdegrunden utgår från den enskilda individens frihet och rätt till sin egen röst, men också det individuella ansvaret. Det betyder att vi värnar om varje människas rätt att bestämma över sitt eget liv och styra det efter egen förmåga. Den liberala politiken vill ge alla de förutsättningar som behövs för att det ska bli möjligt. Vi värnar om mänskliga rättigheter, demokrati, jämlikhet och ett fritt näringsliv med en sund marknadsekonomi.
Regionalpolitiken är central för oss. Vi är ett parti som tar ansvar och står för ordning och reda såväl i samhället som i ekonomin. Vi vill vara en stark röst för de som inte alltid hörs i samhällsdebatten, för barn, unga, minoriteter, personer med funktionsvariationer och för äldre. Liberalerna står bakom beslutet om att Åland ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart senast 2051. Vi vill föra en politik som ger varje enskild ålänning samma rättigheter och skyldigheter, oavsett könsidentitet, religion, ursprung eller funktionsvariation, genom hela livet. Vi anser att varje individ har samma rätt till sysselsättning, utbildning, vård, omsorg, kultur, idrott och fritidssysselsättning, oavsett var i livet man befinner sig. Jämställdhet, jämlikhet och HBTQ+ frågor är en viktig del av vår värdegrund och vi anser att lagstiftningen och normerna i vårt samhälle inte ska utesluta och begränsa möjligheterna att känna tillhörighet, utan ge alla rättighet och möjlighet att vara den man är.
Vi är ålänningar men också världsmedborgare som tar demokratin på största allvar och inte alls för given. Vi ser att samhället och det politiska deltagandet förändras och vi är beredda att också förändra oss själva. Vi arbetar för att stärka och utveckla självstyrelsen med vår språkliga status och kultur som grund. Vi anser att kännedomen om Åland och självstyrelsen behöver öka bland oss ålänningar men också utanför Åland och allra särskilt i Finland. Vi är beredda, och står rustade för att ta ansvar för självstyrelsen, ekonomin, välfärden, miljöfrågorna och samhällsutvecklingen för alla som bor och verkar på hela Åland.
10 fantastiska möjligheter
Åland är en fantastisk plats att leva och bo på. Det är tryggt och vackert med närheten till havet och naturen. Vi är självstyrda och egensinniga. Vi är företagsamma och kreativa. Småskaligheten gör det möjligt att påverka och bygga en bra framtid för alla.
Det vi gör för våra barn och unga idag formar morgondagens samhälle. En trygg barndom och rejäla grundkunskaper i ryggsäcken ger långsiktiga humanitära vinster som all forskning visar på att går att räkna hem på alla sätt framöver. Utanförskap, däremot, är dyrt både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Vi behöver arbeta vidare med att garantera en likvärdig skola och alla läropliktiga barns rättigheter. I synnerhet behöver vi stärka samhällets förmåga gällande barn och unga med NPF-diagnoser eller liknande problematik. Bildning sker stegvis och börjar redan med småbarnspedagogiken. Utbildningspolitiken behöver därför vara holistisk och se på hela kunskapsutvecklingen.
En högkvalitativ grundskola med särskilt fokus på matematik och språkutveckling.
De åländska skolornas nivå är generellt god på hela Åland, men det kan inte tas för givet. Vi behöver få bättre kontroll på nuläget, där kan nationella prov vara ett alternativ.
Vi vill också ge alla barn på Åland likvärdig möjlighet att studera språk i grundskolan vilket kunde genomföras genom språklektioner på distans. Nya språk är betydligt lättare att lära sig om man behärskar svenska fullt ut. Skolornas satsningar på läsning och skrivning, särskilt för pojkar, måste fortsätta och fördjupas. Likaså behöver vi tillgodose goda matematikkunskaper då det är grunden för alla teknikutbildningar. Liberalerna vill att programmering ska bli ett valbart ämne i grundskolan, också denna satsning kan ske via nätet.
Gymnasieutbildning för alla.
Dagens samhälle kräver att ungdomarna har en gymnasieexamen. Ekonomi får inte vara ett hinder, gymnasiet behöver därför vara avgiftsfritt vilket finansieras av ett minskat studiestöd. Grundkunskaperna hos ungdomarna varierar därför måste gymnasialstadiet ha kraft att möta studerande efter sina förutsättningar och ambitionsnivåer. Ett alternativ kunde nivågruppering inom olika ämnen vara, framför allt ämnen som är gemensamma (svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och naturvetenskaper) på yrkesgymnasiet. Förberedande undervisning för elever med annat modersmål måste fungera även på gymnasienivå. Folkhögskolans roll får inte förminskas, tvärtom är den viktig för att få med alla.
Familjecenter och ungdomsmottagning.
Att satsa på tidigt stöd för barn och unga som är i behov av det betalar sig mångfalt. Vanliga familje- och ungdomsproblem ska inte behöva hanteras på sjukhus (medikaliseras) och bör lösas tidigt så att inte problemen fördjupas. Ett familjecenter ska främja och säkerställa barnens och familjernas välbefinnande genom bland annat föräldrastöd, tidigt stöd, vård och rehabilitering.
En ungdomsmottagning inrättas för alla ungdomar upp till 25 år. Ungdomsmottagningen ska fungera som en hälsomottagning där unga kan få rådgivning kring fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa eller handledning och remiss till vidare instans. Ungdomsmottagningen får en central roll i att hjälpa unga personer att hitta rätt bland olika instanser så som AMS, Boost och andra centrala aktörer. Ungdomsmottagningen bör vara frikopplad från ÅHS:s verksamhet, uppdraget kan upphandlas av tredje sektorn.
Den åländska företagsamheten har för länge tagits för given. Utan privata arbetsplatser står samhället helt stilla. Vi vill ha framgångsrika företag – liberalerna motarbetar fattigdom, inte rikedom. Vi behöver ha starka grundstrukturer och goda möjligheter för att driva företag på Åland. Vi har ett fåtal bolag som är stora men de allra flesta företag på Åland är mycket små, det här behöver man inse då näringspolitikens linjedragningar görs upp. En naturlig del är att ständigt jobba med avbyråkratisering och förenklade administrativa processer men det behövs mer (se vidare under rubriken ”Byråkratin”). Liberalerna vill arbeta fram goda strukturer som gynnar företagen och arbetsmarknaden som helhet. Näringslivsstöd behöver vid sidan av detta finnas kvar men villkoren ska vara rättvisa och kopplade till hållbar utveckling.
Låga samhällskostnader.
Liberalerna vill hålla låga samhällskostnader för företagen, särskilt gällande el. Vi vill därför minska Kraftnät Ålands omkostnader vilket avspeglas på el-fakturan. Dricksvattenförsörjningen kommer att bli både en utmanande och dyr fråga framöver. Det offentliga måste därför säkerställa att extern finansiering söks för att inte företag och hushåll ska drabbas i för hög utsträckning.
Anpassningar efter arbetsmarknadens behov.
Vi behöver också säkerställa att vi utbildar efter arbetsmarknadens behov och att de utbildningar vi tillhandahåller är kvalitativa och kostnadseffektiva. Likaså behöver det offentliga våga konkurrensutsätta mer, särskilt inom infrastruktursektorn. Gällande företag inom den sociala sektorn måste byråkratin förenklas och branschen stärkas genom ett lagstadgat krav på kommunerna att tillhandahålla servicesedlar.
Snabba myndighetsprocesser.
Att få snabba och rättssäkra beslut är en viktig del i företagens möjligheter att driva effektiv och lönsam verksamhet. Det behövs förändringar i lagstiftningen, avbyråkratisering och digitalisering. Det offentliga behöver ha betydligt starkare utvecklingsfokus med såväl företagarna som medborgarna i åtanke.
Att vi har ett eget centralsjukhus för vårt lilla samhälle är smått fantastiskt. Det innebär en god möjlighet att ge en patientcentrerad vård och driva en framgångsrik personalpolitik. Vårdutvecklingen går framåt i rasande takt och vår befolkning blir allt äldre. Det är ett glädjande och stort medicinskt framsteg, men innebär samtidigt en ekonomisk utmaning. Vården behöver utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt och framför allt dra maximal nytta av den kompetens som finns. Personalförsörjningen är avgörande för en god vård.
Sjuksköterskornas roll.
Den kompetens som sjuksköterskorna besitter behöver tas tillvara. Ökat ansvar och utbildning ska ge en skälig löneutveckling med individuell lönesättning. Avancerade kliniska sjuksköterskor kan avlasta hela vårdkedjan och göra vården mera tillgänglig och effektiv.
Utveckla primärvården.
En förebyggande och välfungerande primärvård är basen i hela sjukvården. Både lidande och kostnader minskar. En kvinnohälsomottagning efterfrågas för att på ett bättre, effektivare och mer tillgängligt sätt hantera bland annat reproduktiv hälsa och klimakterieproblematik.
Inrätta vårdcoacher.
En vårdcoach/egenskötare hjälper multisjuka patienter genom vägledning och motiverande samtal att hitta rätt och lösa problem. Det kan minska sjukhusinläggningar och akuta besök.
Vi behöver bli fler. Åland ska vara ett öppet och välkomnande samhälle. Vi behöver fler invånare, skattebetalare och företagare. Man flyttar ofta till Åland tack vare att man fått ett jobb, det är ett faktum som behöver nyttjas.
Marknadsföra Åland i olika regioner.
Bilden av att man ”inte får” flytta till Åland måste suddas ut. Vi ska använda de befintliga aktörer som införskaffat sig kompetens och vidareutveckla samordningen.
Integration för alla.
Inflyttning är avgörande för vårt välstånd. Vi behöver helt enkelt bli fler: Vi behöver nya idéer, erfarenheter och perspektiv. Integrationsperspektivet får aldrig handla enbart om flyktingmottagning. Integrationen behöver utvecklas och förbättras. Lagstiftningen är till fylles men i det praktiska utförandet finns det åtskilligt att önska. Det är ett delat ansvar för landskapet, kommunerna, företagen och tredje sektorn. SFI och språkundervisning behöver utvecklas så att det bättre kan anpassas till olika utbildningsnivåer.
Åland behöver erbjuda attraktiva och intressanta jobb för att stimulera inflyttning.
Utveckling av arbetsmarknaden behöver därför ständigt pågå tillsammans med det privata näringslivet. Distansarbete och möjligheten att bedriva distansstudier behöver utvecklas.
Självstyrelsen finns till för ålänningarna, inte tvärtom. En ny, modern självstyrelselag måste möjliggöra utveckling så att vi kan bygga ett ännu bättre Åland. En självstyrelselag som står förebild för världens autonomier.
En självstyrelselag med möjligheter till utveckling som stöder hållbarhetsagendan och stärker svenska språkets ställning.
Revideringen av självstyrelselagen har under nuvarande mandatperiod, efter ett långt arbete, strandat. Vi vill se en uppdaterad självstyrelse med övertagande av de behörigheter som gör verklig skillnad för ålänningarna.
Personalpolitik och human kapitalet är en central del i självstyrelsen.
Vi behöver återupprätta respekten för självstyrelsens tjänstemän och den kompetens de besitter. Grunden är ett tillitsbaserat ledarskap. Lagstiftningen gällande förvaltningen behöver uppdateras så att omvärldsanalyser och utvecklingsansvar förtydligas och det åländska ministerstyret måste få ett slut! Politiker styr i landskapsförvaltningen genom lag och principbeslut, tjänstemännen ska ha mandat att utföra det dagliga arbetet och myndighetsutövningen.
I det säkerhetspolitiska läget som råder bör den civila beredskapen och resiliensen stärkas.
Genom att stärka beredskapen förebyggs risksituationer och förmågan att agera under olika former av kris stärks. Det handlar om allt från försörjningsberedskap, strukturer till utbildning. Men också att hantera klimatförändringar med stormar, torka och översvämningar samt klimatanpassa jordbruket.
En central del av liberalernas politik är att det ska gå att bo och verka över hela Åland. Det måste finnas grundläggande samhällsservice i hela landskapet, i synnerhet den människonära servicen så som barnomsorg, skola och äldreomsorg. Företagsamheten och det berömda mångsyssleriet i skärgården och på landsbygden ska stödas och värnas.
Säkra kommunikationer med långsiktiga och stabila förutsättningar.
En omställningsplan tas fram beträffande förnyelse av färjflottan. Där färjorna kan anlöpa samtliga hamnar med långsiktiga turlistor som grund. En möjlighet är att söka samarbetet med större aktörer. Det behövs en armlängds avstånd beträffande upphandling och bildandet av ett bolag eller trafikverk är en nödvändighet. Även kommunikationer öster- och västerut måste tryggas.
Service nära människorna kan delvis underlättas med digital service och teknik inom undervisning, kursverksamhet och hälso- och sjukvård.
En skärgårdslag med syfte att skapa förutsättningar för fast boende, tillräckliga möjligheter till utkomst, transport och basservice stiftas.
Värna företagens möjligheter i skärgården och glesbygd.
Företag i glesbygd behöver stabila förhållanden för att ha möjlighet att utvecklas på sin hemort. Vi värnar om företagarna som driver dessa verksamheter. Några konkreta exempel är deras behov av långsiktiga förutsättningar, kompetenshöjningar för sig och sin personal och möjligheter att få insikter om trender som kan inspirera företagens utveckling. När de får goda möjligheter att verka i glesbygden, kommer deras framtidstro och tillväxt att gynna hela Åland.
En av Ålands största rikedomar är vårt utbud av kultur och idrott. Vi har, trots vår småskalighet, utövare inom flertalet kultur- och idrottsgrenar på internationell nivå. Minst lika viktigt är den möjlighet till hobbyverksamhet, folkhälsa och attraktionskraft som våra otaliga föreningar inom kultur och idrott erbjuder. Vi bör säkerställa tredje sektorns framtida bärkraft och fortlevnad.
Musikinstitutet
Musikinstitutet är en viktig grundsten inom utbildningen på Åland. Den ger både möjlighet åt intresserade ungdomar att utveckla sitt musicerande samtidigt som en examen möjliggör fortsatta studier. En framtida teaterutbildning inom Musikinstitutet vore ett välkommet tillskott i och med teaterns starka ställning inom det åländska kulturlivet. Möjligheterna för en estetlinje i samarbete mellan Ålands Gymnasium och Musikinstitutet bör utredas.
Säkra Paf bidrag.
Grundstenen i finansieringen av stora delar av kultur och idrottslivet utgörs av Paf-medel. Det är av största vikt att garantera denna finansiering även i framtiden. En utveckling där Paf medel går rakt in landskapets budget äventyrar sektorns hela överlevnad och utveckling. Bidragen och finansieringen av sektorn skall utvecklas till fleråriga understöd som ger långsiktighet åt föreningarna. Processerna för föreningarnas stödansökningar bör förenklas.
Ålandskort
Kärnan i kultur- och idrottslivet är att ge förutsättningar och möjligheter allra särskilt åt barn och unga att vara aktiva inom kultur och idrott. Avgifterna bör vara låga liksom tröskeln att delta. Det kan förvekligas genom ett Ålandskort.
Turismen får hela Åland att leva upp. Den är inte endast viktig för de otaliga företag verksamma inom branschen utan gör hela Åland till ett trevligare ställe att bo och leva på. Utan turismen skulle vi inte ha ett lika fint utbud av aktiviteter, evenemang, hotell och restauranger. Turistsäsongen är dock kort och konkurrensen stenhård, vi behöver ett målinriktat arbete för att förlänga säsongen och locka fler besökare till den hållbara destinationen Åland.
Transporter.
Turismen är helt beroende av fungerande transporter till och från Åland. Här bör landskapet aktivt samarbeta med både befintliga och nya aktörer för att garantera att det är enkelt att ta sig till Åland. Detta arbete bör även innefatta vår lokala kollektiv- och skärgårdstrafik vilken bör möjliggöra att besöka hela Åland utan behov av egen bil.
Marknadsföringen av Åland
som turistdestination bör ha en tryggad finansiering med fokus på marknadsföring och destinationsutveckling av Åland. Visit Åland, som handhar marknadsföringen, samlar hela turistbranschen och bör ta tillvara den kunskap och nytänkande som finns inom det privata närings- och föreningslivet. Inom finansieringen borde även kapital för konkreta projekt inom destinationsutveckling rymmas, vilka Visit Åland fritt får disponera där man ser potential. Visit Ålands verksamhet och resultat bör regelbundet följas upp och utvärderas.
Turism året om.
Utvecklingen har de senaste decennierna gått mot en förkortning av turistsäsongen på Åland. Här finns stor potential för tillväxt för våra turistföretagare. Evenemang och nya aktiviteter utanför högsäsong bör ges finansieringsmöjligheter och garantier.
Idrottsturismen står för en stor potentiell marknad under hela året. Åland har många fina idrottsanläggningar som lockar besökare även utanför högsäsong. Vår största och finaste resurs, naturen, är dock underutnyttjad. Projektet kring discgolfen är ett lyckat exempel på hur vi med relativt små insatser kan locka ett helt nytt besökarsegment. Samma möjligheter finns inom andra sporter, såsom vandring, klättring, terrängcykling och sportfiske. Här bör landskapet möjliggöra dessa satsningar med både markområden och kapital.
Högskolan utgör en viktig del av Ålands attraktionskraft och hållbara utveckling. Det ger möjlighet till inflyttning, nya karriärsval mitt i livet och kan fungera som nav för kunskapsutveckling på Åland. Vi vill se en fristående högskola vars utbildningar är inriktade på arbetsmarknadens behov och efterfrågan bland studerande, men som också ägnar sig åt systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap med en praktisk tillämpning (tillämpad forskning). Forskningen kan, vid sidan av den helt centrala externa finansieringen, finansieras såväl med PAF-medel som eventuella framtida medel från vindkraftssatsningarna. Den åländska högskolan är dock liten varför vi behöver täta samarbeten med andra aktörer.
Högre högskoleutbildning kräver samarbeten.
Att erbjuda mastersutbildningar är nästa steg för Högskolan på Åland. Planen från Högskolans sida är att inleda med utbildning inom hållbar teknik, vi ser också behov inom omvårdnadsområdet och för områdena företagsekonomi och Hospitality Management. Högskolan behöver samarbeta med andra utbildnings-, utvecklings- och forskningsaktörer och delta i gemensamma finländska system för studeranden. Bland annat behöver man fortsätta vara en del av Digivisio vars mål är en ny era av lärande med den kontinuerliga utvecklingen av digital pedagogik i fokus där var och en av oss kan lära sig och samla på sig sin kompetens i en föränderlig värld. I sammanhanget kan Högskolan på Åland bli en viktig aktör för utbildningar och kurser på svenska i Finland.
Beställningsutbildningar
är en del i att mätta arbetsmarknadens behov. Utbildning till lärare inom barnomsorg, hälsovårdare och socionomer är exempel på bristyrken där Högskolan på Åland kunde vara en viktig aktör. Också denna typ av utbildningar kräver samarbeten med andra utbildningsaktörer.
Öppna Högskolan är central för det kontinuerliga lärandet och fortbildningen.
Öppna Högskolan kunde få ett ytterligare uppdrag i att höja IT-kompetensen bland såväl tjänstemän, politiker och privat sektor. Det måste gå att distansstudera och tentera på Åland.
Vindkraften är en fantastisk möjlighet, både ekonomiskt och för den gröna omställningen. Därmed också en möjlighet att ännu tydligare sätta Åland på hållbarhetskartan. Liberalerna står enade bakom satsningarna på vindkraft och deltar gärna i partiöverskridande arbete som garanterar att politiken bibehålls trots regeringsbyten vid val. De åländska vindkraftssatsningarna är av en sådan omfattning att de gör reell skillnad på den nordiska energimarknaden men ålänningarna måste också få något tillbaka, genom jobb, skatter och arrenden.
Det ska synas i plånböckerna. Vindkraften ska göra det billigare att bo och driva företag på Åland. Ett sätt att hantera det på är att minska Kraftnät Ålands kostnader, det gynnar samtliga elkonsumenter på hela Åland.
Långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete.
Liberalerna har länge arbetat för att PAF-medel skulle avsättas i en separat ”fond” för utveckling, forskning inom t.ex. turism, äldreomsorg, självstyrelse och grön omställning. Vi ser fortsatt ett skriande behov av att satsa på dessa frågor och anser att också intjänade vindkraftsmedel skulle kunna användas för samma ändamål. Vi behöver skydda hav, skog och mark och vi behöver stärka kunskaperna i matematik och teknik på alla utbildningsnivåer för att säkerställa framtida kompetens inom sektorn.
De som direkt påverkas ska särskilt gynnas.
Fastighets- och samfundsskatter är två intäktskällor som berör kommunerna. Detta kommer att öka självfinansieringsgraden och stärka ekonomin för särskilt norra Åland. Det ger nya utvecklingsmöjligheter för hela regionen. Givetvis måste avtalen med olika entreprenörer också innebära krav på rivning om verksamheten upphör.
10 utmaningar som måste lösas
Åland är i många meningar ett mycket gott samhälle att leva och verka i, det finns dock brister och utmaningar. Inom flera områden i samhället finns ett stort utvecklingsbehov. Vi vågar se problemen och är ett lösningsorienterat parti som har en vilja att söka uthålliga lösningar.
Liberalerna är djupt oroade över den åländska ekonomin. Landskapets underskott kan räknas i tiotals miljoner. Samtidigt har vi en stor investeringsskuld i bland annat skärgårdstrafiken, vattenförsörjningen och digitaliseringen. Den ekonomiska tillväxten har sedan länge avstannat. Vi behöver ta ansvar för att säkra morgondagens välfärd.
Ökad effektivitet och produktivitet.
Inom hela den offentliga förvaltningen behöver vi dra nytta av digitala hjälpmedel och framför allt arbeta fram effektivare processer. Görs detta på rätt sätt kan befintliga resurser åstadkomma mer samtidigt som servicen gentemot den enskilda ökar.
Vi behöver också våga prioritera och fatta beslut. Utredandet för utredandets skull måste få ett slut och vi konstaterar att inte fatta beslut också är ett beslut – ett beslut om att man går in för stagnation. Ett sätt att förbättra kommunsektorns incitament att effektivisera verksamheten kunde vara att införa ett mjukt skattestopp vilket innebär att kommuner som väljer att höja skatten inte får behålla hela intäktsökningen genom att landskapsandelar vid en skattehöjning justeras ned. Ett underlag om den långsiktiga samhällsekonomins status tas fram av finansavdelningen eller en extern part, ÅSUB eller ett ekonomiskt råd.
Satsa på utveckling och investeringar som sparar pengar.
Med begränsat ekonomiskt utrymme behöver utvecklingsarbetet fokusera på det som sparar pengar. Här kan satsningar på primärvården och ett familjecenter tjäna som goda exempel som gett resultat i vår omvärld. Kostnadsdrivande reformer kan inte i detta skede genomföras utan tydliga omprioriteringar. En allmän sparsamhet behöver råda. En översyn av landskapets verksamhet behöver genomföras och det som inte hör till det offentligas uppgifter behöver fasas ut eller privatiseras, t.ex. områden inom infrastruktur- och näringsavdelningen. En strategi om cirkulär ekonomi ska tas fram.
Konkurrensutsättning och avreglering.
Landskapet måste våga konkurrensutsätta verksamhet, kan det privata näringslivet sköta samma uppgifter men mer effektivt så ska de få möjlighet att göra det, t.ex. vägunderhåll, IT-tjänster och vissa offentliga kök. Vissa funktioner kunde avregleras så som bilbesiktningen och möjliggöra privata utbildningsaktörer. Servicesedlar införs inom den social sektorn.
Att på olika sätt stå utanför samhällets gemenskap bidar till marginalisering, ekonomisk utsatthet, ensamhet och ohälsa. Det är viktigt för oss liberaler att de som sällan hörs i samhällsdebatten också får sin röst hörd.
En utveckling av arbetsmarknadslagstiftning behövs.
Arbetsmarknadslagstiftningen behöver ses över. Det ska löna sig att vara i sysselsättning eller arbete. Vi ser att arbetsmarknaden förändras och att anpassade jobben, dvs jobb som man inte behöver gymnasie- eller högskoleexamen för, blir allt färre vilket ställer allt högre krav på strukturerna om vi ska nå målet om att alla ska kunna blomstra. Man ska inte ”utförsäkras” och institutionaliseras om ens arbetsförmåga har begränsningar. På ett bärkraftigt Åland behövs alla händer enligt var och ens villkor.
Samhället ska finnas för alla. Planerar vi samhället för de som behöver speciallösningar planerar vi det för alla. Lättlästa hemsidor, offentliga miljöer för personer med funktionsvariationer är en del av universell design där produkter, miljöer, program och tjänster ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Detta behöver säkerställas i lagstiftningen.
Sysselsättning och jobb för alla. Sysselsättande föreningar, så som Pelaren, Boost och Emmaus, har en helt central roll för en meningsfull vardag för många individer, deras verksamhet behöver få mer långsiktiga verksamhetsförutsättningar. Vi ser också att det inom den cirkulära ekonomin finns möjligheter till anpassade jobb. Näringslivets möjligheter till stöd för vissa anställningar behöver analyseras och förbättras. När det offentliga upphandlar tjänster bör möjligheten att rikta delar av upphandlingen gentemot de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Upphandlingar behöver också granskas så att inte onödiga krav ställs, exempelvis behöver man inte tala god svenska för att utföra arbete som inte innebär kundkontakt.
Ålänningarnas viktigaste miljöfråga är rent vatten och ett friskt hav, ett friskt Östersjön. Näringsbelastningen och klimatförändringarna förvärrar Östersjöns tillstånd. Ålands lokala matproduktion är en av de viktigaste bidragen till vår självförsörjningsgrad och attraktionskraft. Därför är det viktigt att vi tillsammans tar ansvar för ett hållbart jord- och vattenbruk som inte leder till övergödning. Vi lever mitt i Östersjön och ett rent hav är avgörande för vårt välstånd och för vår attraktionskraft.
Östersjön.
Vi behöver en ny vattenlag samt en ny vattentjänstlag. Hela arbetet med rent vatten måste hålla ihop på ett bättre sätt. Tillsynen behöver skärpas, våtmarker inrättas, skyddszoner förverkligas och det storskaliga industriella trålfisket begränsas. Trålningen inom Ålands territoriella vatten bör förbjudas.
Ålands dricksvattenförsörjning måste tryggas och åtnjuta ett juridiskt skydd för att tillgodose framtida behov.
Hanteringen av gödsel, skogsavverkningen vid vattentäkter, dikning mm är reglerat i syfte att inte generera onödig näringsbelastning. Genom tydlighet och samarbetet behöver vi säkerställa att lagstiftningen efterföljs.
Kartlägg enskilda avlopp.
Belastningen från enskilda avlopp står fortfarande för en ansenlig del av det åländska fosfor och kväveutsläppen. En verklighetsbild av antalet enskilda avlopp behöver skapas och kommunerna måste kunna uppfylla sitt tillsynsansvar.
En god äldreomsorg handlar om trygghet och välbefinnande. Andelen äldre på Åland ökar stadigt. Den största utmaningen är att få tillräckligt med kompetent och engagerad personal att arbeta och utveckla vår äldreomsorg. De äldre ska känna att de har livskvalitet, inflytande och valfrihet. Äldreomsorgen behöver övergripande planering och samarbete.
Personal.
Behovet av personal är svindlande. Vi konkurrerar med resten av Norden och Europa om kunnig personal. Lönerna måste vara konkurrenskraftiga och det måste finnas en löneutveckling. Ansvar och utbildning måste löna sig inom omsorgsyrkena. En modern personalpolitik är ytterligare en förutsättning med direkt medinflytande och möjlighet till önskescheman. Det är en oroande tendens att allt fler inom omsorgen upplever samvetsstress.
Förebyggande vård och välfärdsteknik.
De som vill bo hemma ska också kunna göra det. Ensamhet måste förebyggas och det ska finnas en möjlighet till aktiviteter av olika slag för den äldre befolkningen. Kollektivtrafik genom särskilda servicelinjer underlättar möjligheten att kunna bo hemma. Välfärdsteknik blir en allt viktigare del i en modern äldreomsorg.
Stöd till närståendevårdarna. Närståendevårdarna är en grupp som har en mycket stor och tung omsorgsbörda. De behöver stöd, avlastning, träffar och fortbildning. En större undersökning bör göras för att klargöra och förbättra situationen.
I ett bärkraftigt samhälle mår människor bra och har reell möjlighet till egna val och därmed frihet. Trots att ålänningarna blir allt äldre finns det utmaningar och vi vill se en folkhälsopolitik som bryter de negativa trenderna och minskar hälsoskillnaderna. Vi ser en ökad psykisk ohälsa, framför allt hos unga, som kräver både långsiktighet som sektoröverskridande insatser. Det krävs ökade insatser för de äldre, allt från insatser som stöder hemmaboende till en välutvecklad demensvård. Den offentliga vårdens samarbetet mellan såväl privata aktörer som tredje sektorn behöver öka. Ett samordnat vårdinformationssystem underlättar informationsgången mellan vårdaktörerna. Proaktiva och tidiga insatser stöder friskfaktorer och eliminerar riskfaktorer för alla. Riktade och evidensbaserade hälsoinsatser minskar risken för att insjukna i folksjukdomar och ett effektivt ANDTS-arbete krävs.
Ålandsmodellen.
Det huvudsakliga målet är att öka våra barns och ungas välmående. Alla barn och unga skall ha möjlighet till en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen. En hobby som de tycker om, vare sig det är idrott eller kultur. Här är det viktigt att betona vikten av samarbetet mellan skolan och den tredje sektorn.
Kostnadsfritt Gymnasium.
Gymnasieutbildningen skall vara avgiftsfri på Åland, såsom i övriga Norden. Utbildningen är grundstenen för allas lika möjligheter. Denna reform finansieras genom justering av studiestödet.
Förverkligande av folkhälsostrategin.
Liberalerna deltar i arbetet att ta fram en folkhälsostrategi. Då den är färdigställd återkommer vi med våra prioriteringar.
Åland har ännu ingen egen klimatlag men vi är trots det redan bundna av EU:s klimatlag. Utsläppen ska minska med 55% till 2030 och inga nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Utvecklings- och hållbarhetsagendan stipulerar 80 % lägre totala växthusgasutsläpp (exklusive övrig sjöfart, all sjöfart förutom skärgårdsfärjorna) jämfört med 2005 och klimatneutralitet till 2035. Vi ska följa Ålands hållbarhetsagenda. De största utsläppskällorna är biltrafiken, skärgårdstrafiken, värmeförsörjning och jordbruket.
En modernisering och omställning av skärgårdstrafiken med tydliga klimatpolitiska mål är nödvändig. Också kollektivtrafiken behöver fortsatt utvecklas och elektrifieras för att bli ett attraktivt alternativ till privatbilismen. Det behövs en fungerande ladd-infrastruktur för elbilar.
Klimat- och miljöanpassad kost i offentliga kök.
De offentliga kökens val av kost påverkar såväl klimat som miljö, upphandlingarna bör därför innehålla tydliga målsättningar för att minska klimatavtrycken.
Målsättningen är att få ett fossilfritt och klimatanpassat jordbruk.
Alla stödanordningar bör understöda jordbruket att bli ekonomiskt och miljömässigt hållbart.
Flera habitat och arter bland vår flora och fauna är hotade. Åland har dessutom en varroa-fri bistam värd att värna och vårda. Vårt samhälle och välstånd är beroende av den biologiska mångfalden. Klimatförändringarna hänger också intimt ihop med biodiversiteten.
Ett glyfosatförbud bör införas med undantag för kommersiella jordbruk.
De ekosystemtjänster som pollinatörena utför måste värnas. Parkmiljöer och dikesrenar utgör viktiga miljöer för våra pollinerande insekter under förutsättning att vi låter blommar blomma. Naturvårdslagen behöver uppdateras liksom djurskyddslagen.
Vi är ålagda att skydda skog, ängsmarker och freda havsmiljöer, områden behöver också skyddas permanent.
Det ska vi gärna göra gemensamt med privata initiativ. En uppdaterad naturvårdslag behöver komma på plats. En strategi för den biologiska mångfalden tas fram.
Arbetet med att minimera invasiva arter behöver intensifieras i tätt samarbete med civilsamhällets aktörer.
Liberalernas uppfattning är att Åland är överbyråkratiserat. För många olika aktörer leder till komplicerade och fördröjande beslutsgångar. Åland skulle vara förtjänt av färre kommuner. Landskapet måste våga föra aktiv tillsyn så att vi säkerställer likvärdig service på hela Åland. En kriskommunslagstiftning är nödvändig. Skattegränsen är i och med skatteundantaget central för att bibehålla trafikflödet. Däremot drabbas det landbaserade näringslivet hårt. Steg ett är att osynliggöra skattegränsen mot Finland, steg två att göra det samma mot övriga EU. Detta är inte åländsk behörighet. Arbetet måste göras tillsammans med Finland så att åländska företagare får tillgång till e-handel och kraftigt förenklade importer.
Digitala tjänster.
Att digitalisera tjänster innebär en effektivare hantering om det görs på rätt sätt. ÅMHM skulle kunna få ett särskilt uppdrag för att skapa förenkling i alla led. Befolkningen förväntar sig kunna sköta sina offentliga ärenden via nätet.
Lagstiftningen.
Hur tråkigt det än låter så inser vi liberaler att grunderna för en minskad byråkrati och möjligheten till automatiserade processer handlar om lagstiftning. Arkivlagen, kommunallagen, lagen om allmänna förvaltningen och förvaltningslagen måste därför uppdateras och möjliggöra högre effektivitet. I uppdatering av all lagstiftning måste onödig byråkrati tas bort.
Minska administrationen, särskilt för bristyrken.
”Låt anställda göra det som människor är bra på, nyttja teknik till resten” är ett ledord för hur liberalerna vill utveckla den offentliga förvaltningen. Lärare, läkare, omvårdnadspersonal med flera ska inte ägna sin tid åt att göra uppgifter som andra eller datorer kan göra åt dem. Här behövs genomlysning av arbetsmetoder och -fördelningar. För att lyckas med detta måste chefer få tid att vara ledare och utvecklare och inte sitta överösta med frågor som kan hanteras på annan nivå.
Den hårda skattegränsen mot Finland som uppkommit de senaste åren kan enklast beskrivas som världsrekord i byråkrati. Arbetet bör fortgå på tjänstemannanivå men hög prioriteras politiskt för att nå en lösning. Goda relationer till riksregeringen och ministerierna är grundstenen i det fortsatta arbetet. Ålands undantag från skatteunionen är reglerat i Ålandsprotokollet som tillkom för att säkra Finlands transportsektor och ekonomins fortlevnad. Att ändra på dessa bestämmelser är inget man gör i en handvändning eller genom stora rubriker i lokalmedia. Vi bör bevaka nya möjligheter såsom det nya Windsor avtalet mellan EU och Storbritannien gällande Nordirland.
Åland existerar inte i ett vacuum. Vi är en del av världen och beroende av andra. De stora samhällsproblemen måste lösas globalt och för en del av självstyrelseutvecklingen är vi beroende av regeringen i Finland och ministerierna. Det är viktigt att ha anständiga förhållanden till riksdag, riksregering, europaparlamentet och Nordiska rådet.
Diplomati är liberalernas kännetecken.
En landskapsregering som bara skäller på sina kollegor i Finlands regering kommer inte att nå resultat. Det har vi facit på. Vi står upp för Åland och självstyrelsen men ser också det kontraproduktiva i att publikt skylla allt på en part. Ska vi, som en liten del av Finland och en ännu mindre del av EU, göra vår röst hörd handlar allt om goda kontakter och ömsesidig respekt.
Åland ska ta fram en Finlandsstrategi, och en strategi för samverkan inom EU.
Finlands regering har tagit fram en Ålandsstrategi, Åland borde svara upp med en Finlandsstrategi. Genom ett sådant arbete kan gemensamma lösningar och målsättningar hittas. Samma sak bör i nästa steg genomföras för EU-politiken.
Ålandsakademin
Ålandskademin samt de olika kontaktgrupperna och Ålands representation i Helsingfors. Liberalerna har alltid verkat för att institutionalisera och formalisera kontakterna till Finlands regering och ministerierna samt övriga omvärlden. Vi arbetar för att undvika personberoendet. Ålandsakademin, där tjänstemän bjuds in för att lära sig mer om Åland, ska fortsätta. Likaså arbetet inom kontaktgrupperna mellan självstyrelseförvaltningen och ministerierna i Finland. Vi ser gärna att fler kontaktgrupper bildas.
Ojämställdhet är ofrihet, något liberaler världen över kämpar mot hela tiden. Jämställdhet, däremot, gynnar alla. På Åland har vi varken ett jämställt parlament eller jämställda löner och många pappor behöver delta i barnens vardagsliv vilket underlättar båda föräldrars delaktighet vid eventuella separationer.
Ekonomisk självständighet är målet.
Att inte vara ekonomiskt självständig innebär att vara försatt i en beroendesituation. Forskning visar att många, särskilt kvinnor, inte separerar från ohälsosamma relationer på grund av ekonomisk osjälvständighet. Våra samhällsstrukturer behöver verka för ett jämt uttag av föräldraledigheter och vi arbetar för lika lön för likvärdigt samhälle. Det ska exempelvis finnas möjlighet till karriärs- och löneutveckling inom de kvinnodominerande omsorgsyrkena.
Barnen ska ha rätt till bägge föräldrar.
Det handlar inte om föräldrars rätt till umgänge med sina barn utan om barnens rätt till att få umgänge med bägge sina föräldrar. Politiken bör verka för att alla barn ska få tillgång till bägge föräldrar, det ger en starkare trygghet och större frihet till alla inblandade parter.
Ett våldsfritt samhälle.
Arbetet med att förhindra våld i nära relationer fortsätter. Ett nytt och större fokus bör sättas på våld mellan barn och unga. Det ökar i samhället och behöver identifieras och motarbetas.
