Utbildning, kultur och idrott

Vi vill att alla ska kunna utvecklas efter sina egna förutsättningar och de som har behov av hjälp ska få det stöd de behöver. Grundskolan ska vara fri från dolda avgifter. Gymnasialstadiet ska, liksom i övriga Norden, vara avgiftsfritt. Lagstiftning som reglerar ungas rätt- och skyldighet till sysselsättning behöver tas fram. Det ställer krav på en bredd av utbildningar men också alternativa läroformer, så som läroavtal.

En grundskola som är likvärdig för alla med jämn och hög kvalitet är den absolut viktigaste faktorn för att skapa jämlika förutsättningar, oavsett om du går i skolan eller får hemundervisning. Detta är särskilt betydelsefullt för elever som fått en svår start i livet eller kommer från hem utan studietradition. Även högpresterande elever har rätt till stimulans och utvecklingsmöjligheter.

En meningsfull sysselsättning påverkar både vår fysiska, psykiska och mentala hälsa. Fritiden ska ge kraft, energi och återhämtning. Vi vill att alla ska ha möjlighet att utöva sina kultur- och idrottsintressen samt andra fritidsintressen genom hela livet, oavsett fysiska, ekonomiska eller geografiska förutsättningar.

Åland ska vara ett föredöme när det gäller att ge alla, såväl barn och ungdomar som vuxna, möjlighet till fritidsaktiviteter. Idrotts- och kulturpolitiken ska vara bred. Den ska engagera barn och unga, stödja dem som vill satsa på att bli proffs, men också förbättra folkhälsan generellt. Åländska idrottare och kulturutövare fungerar både som förebilder och Ålandsambassadörer. Idrott och kultur är även en central del av en fungerande integration. Medel ska fördelas jämnt mellan flickor och pojkar. Fritidsidrotten och ett aktivt kulturutövande har en dokumenterat viktig betydelse för livskvaliteten och folkhälsan.

Skolan ska vara tillgänglig för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning ska erbjudas en trygg studiegång, som bygger på specialistkunskap, där utbildning ges utifrån varje individs egna förutsättningar.  För att ge bästa möjliga individuella stöd behövs kompetens inom specialpedagogik, därför behöver landskapet kartlägga den kompetensen och vid behov upphandla riktade utbildningsinsatser.

Läsandet i skolan är viktigare än någonsin tidigare. Läsandet i hemmet och andra miljöer minskar till förmån för skärmanvändandet. Skolan måste vara garanten för att uppvärdera och uppmuntra till läsande. Skolbiblioteken är en viktig del i detta arbete. Landskapet bör ta ansvar för lässtimulerande åtgärder.

Skolan ansvarar för att arbeta målmedvetet för en nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling. Mobbning får konsekvenser genom hela livet och det förebyggande arbetet mot mobbning måste vara en prioritet. Elevhälsan ansvarar för och ska ha kompetens inom både fysisk och psykisk hälsa. Genom hela utbildningssystemet behövs aktivt genusarbete för att flickor och pojkar ska mötas av likvärdiga förväntningar och få likvärdiga chanser. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med vuxna i skolan såsom skolcoacher.

Demokratifostran är en viktig del av skolans uppdrag och vi vill se en skola där eleverna själva kan påverka sin skola, men även få kunskap om hur samhället kring dem kan påverkas och utvecklas på andra områden. Vi tror att varje förälder har ett ansvar att utifrån sina förutsättningar stödja sitt barn, och varje elev ett eget ansvar för sina studier. Vi vill att barnen ska ha möjlighet att aktivt delta i sin utbildning och påverka den, för att sedan kunna påverka världen runt om sig.

Lärare och pedagoger har ett viktigt jobb. Vi vill ge dem förutsättningarna för att utbilda varje barn så hen får en chans att uppfylla sina drömmar. Vi behöver minska på lärarnas administrativa uppgifter, och istället ge dem möjlighet att göra ett bra pedagogiskt jobb. Den nya barnomsorgs- och grundskolelagen ska utvärderas där administrationen är ett fokusområde. Likaså bör det utvecklas digitala system som avlastar lärarnas administrativa arbete.

Utan de ideella insatserna skulle det åländska idrotts-, fritids-, och kulturlivet stanna. Det är eldsjälarna som gör Åland till en förebild. Vi vill att alla ska ha möjlighet att engagera sig och att det ska kännas meningsfullt att bidra till ett utökat fritids-kultur- och idrottsliv genom hela livet. PAF-bidrag till föreningar ska garanteras på en total miniminivå och fördelas rättvist, transparent och förutsägbart.

Kulturen ska vara fri. Kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna. Den konstnärliga friheten ska skyddas. Kulturens ekonomiska och samhälleliga betydelse ska erkännas. Mångfald och tillgänglighet för att producera och konsumera kultur för alla är viktigt. Kulturarvet är vårt gemensamma minne, det ska lyftas fram och hållas tillgängligt för både kommande generationer och nyinflyttade. Vi behöver förvalta våra traditioner och samtidigt skapa nya tillsammans. Efter pandemin behöver vi ta igen två år av scenkonstbortfall, särskilt för barn och unga.

Erfarenheter från omvärlden visar att en högskola på orten skapar stort mervärde och ringar på vattnet gällande näringslivsutveckling, utvecklande av humankapitalet och tillväxt. Därför behöver också Åland ha en högskola. Högskolan ska utvecklas i tätt samarbete med näringslivet och efter arbetsmarknadens behov. Öppna högskolan är viktig för det livslånga lärandet och ger unika möjligheter för fortbildning för de som är bosatta på Åland.